Onsdag

14.15
har varit på skolan imorse.
föreläsning om läs och skriv inlärning.
blev repetition av boken som jag läst.
då vet jag att jag har fattat rätt iaf ;P
var så himla sugen på att bara igår
men orkade istället inte gå och handla.
så idag när jag gick hem från skolan så passade jag på.
gjorde mini semlor.
jätte jätte jätte goda.
var verkligen sugen på dom så.
dock var de lite lite kryddning.
men de smakar iaf semla.
dom ser också förjäklig ut men hur ser de då inte ut nere i magen ;P
så vad ska man ta och göra nu då.
jo äta upp min semla och sedan gå en liten sväng med bus.
--------------------------------------------------------------------------------------
20.07
less less less less less less less
less less less
--------------------------------------------------------------------------------------
21.32
Sitter och surrar lite på msn och fick en helt otrolig känsla.
många tankar.
Började med att känna efter och tänka efter när jag flyttade ner.
Helt helt helt ensam.
kände inte en kotte.
robin var snäll och stannade med mig några dagar.
mamma och pappa bara slängde in grejerna och sen for hem igen.
hade aldrig någonsin sett eskilstuna.
och ändå kände jag mig inte så ensam.
ioförsig hade jag ebbe med mig.
tur var nog det.
jag har två olika "roller".
här i eskilstuna är jag fri.
behöver inte bry mig om vad andra tycker och tänker.
så himla skönt att bara gå ut på stan och ingen känner en.
Ingen som har några gamla tankar om en.
Ingen som dömmer en av gamla rykten.
Man är fri.
jag känner mig verkligen fri.
visst folk kan dömma mig på stan för mitt utseende eller klädstil.
men allt som snurrar runt i sollefteå.
är två helt olika personer.
den i sollefteå är jag den tysta, blyga.
här i eskilstuna kryper jag inte ur skinnet så fort någon säger hej.
fattar inte nu hur jag vågade bara lämna allt och åka.
men det var väll något tungt över sollefteå som jag ville bli fri.
och då spelade de ingen roll vart jag tog vägen.
har inte reflekterat över det förräns nu.
känner en lättnad.
men ändå en saknad för att hälsa på nära och kära men.
att bara kunna prata med okänt folk är helt underbart.
men kan inte släppa det ändå.
ett såå stort steg.
från att ha bott hos mamma och pappa som gjort allt.
till att ha dom 50 mil om man behöver hjälp.
 helt helt helt sjukt.
men det är nog något av det bästa jag gjort.
-----------------------------------------------------------------------------------
01.12
God natt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback